Svensk ordbok 2009, webbversion

ligga på´ verb låg legat, pres. ligger ligg·er1(fort­löpande) verka med stor kraft mot ngt; om natur­företeelse, särsk. vind meteorol.på väst­sidan ligger vinden påligga påsedan 18702ständigt an­sätta Nollfordrings­ägarna ligger på honom om pengarnaligga på ngn (om ngt/SATS)sedan 1530