Svensk ordbok 2009, webbversion
ligga på´
verb låg legat, pres. ligger
ligg·er1(fortlöpande) verka med stor kraft
mot ngt; om naturföreteelse, särsk. vind
meteorol.på västsidan ligger vinden påligga påsedan 18702ständigt ansätta
Nollfordringsägarna ligger på honom om pengarnaligga på ngn (om ngt/SATS)sedan 1530